Fröken Jessi

Jag har en känsla i kroppen som jag inte riktigt kan bli kvitt. Det känns som om det fattas något eller saknas något i mitt liv liksom. Jag kan inte riktigt sätta fingret på vad det är, men det känns lite olustigt på något vis... Det har varit en bra vecka på jobbet, förutom häromdagen då det var lite knas. Föräldrarmötet igår gick toppen och alla eleverna är verkligen fantastiska. Så med jobbet har det nog inte att göra. Visst det är ovant att jobba efter 8 veckors semester så man är ju helt slut på eftermiddagarna. Igår slocknade jag vid halv tio tiden och vaknade idag ca 9 timmar senare, fortfarande lika trött, galet liksom. Har även träffat vänner i veckan och haft det mys och umgåtts lite med familjen, så där känner jag mig också nöjd. Har tränat lite dåligt i veckan, kan kanske ha med det att göra, att jag inte fullföljt planen riktigt med mat och träning. Har så jäkla svårt för att hålla hela vägen liksom och det stör mig lite. Får bli skärpning nu helt enkelt, vill ju vara i fin form till Hawaii juh!!! Sedan saknar jag någon att kramas lite med också, jag klarar mig inte utan kramar och mys! Men det verkar inte så lätt att få till det med rätt person så att säga. Och nu menar jag kramar och mys, inget annat ;-). Ja ja den dagen då det inte längre känns som om något fattas för mig, dyker väl så småningom. Hoppas jag i alla fall... :-) Nä om man skulle se till att sova lite kanske, känner att jag behöver det :-). I morgon är det i alla fall FREDAG, bästa dagen på veckan!! Me like a lot!! Ha en underbar fredag alla fina människor där ute!!

Idag var det ingen bra start på dagen på jobbet, men tack vare underbara kollegor och en fantastisk chef som finns där när man verkligen behöver henne, blev det bra till slut. Eller så bra som det kan bli just nu i alla fall :-). Vill inte gå in djupare på detaljer kring detta. Lektioner med värderingsövningar och annat smått och gott, har fungerat hur bra som helst idag, så det tar jag med mig till morgondagen då vi bland annat ska prata om valet och de olika partierna... :-) Var dock helt slut efter jobbet idag, en känsla som inte fanns där igår. Det blev en power nap på 30 minuter, innan jag åkte hem till Peppie för fikakväll med tjejerna :-). Och det var precis vad jag behövde, lite gott fika och härligt sällskap med mycket tjejsnack :-). Tack för det mina kära vänner!! Ett bra slut på dagen helt enkelt :-) Nu blir det sova, är sjukt trött zzzz XOXO p.s känner att jag saknar lite idag... :( d.s

Lördag: Gick upp ganska tidigt för att hinna i väg och se första brännbollsmatchen mellan 1337 Elit och TTela. Det var full regnskyddsmundering som gällde eftersom regnet stod som spön i backen. Inte det mest optimala vädret för brännboll, men lite mysigt var det allt, att pälsa på sig så mycket :-) Stannade på Torsbovallen hela dagen, 1337 Elit vann två matcher av fyra, så det blev nästan guld ;-). Härligt med gemenskapen, god mat och sjukt goda muffins som en av tjejerna hade bakat, mer sånt! :-). På kvällen var det förfest hos Peppie, väldigt trevligt. Tror dock att jag intog lite för mkt dricka av alkoholhaltigt slag på förfesten eller så var det fisherman-shotten på Buttan som gjorde att jag blev så dålig som jag blev på natten och dagen efter. Magsjukan kom och hostan försvann kan vi väl säga, hehe ;-). Kul hade jag iaf, tror jag... ;-). Kan dock ha haft ganska mkt tunnelseende inne på Butlers... :-S. Söndag: Dödens dag kändes det som. Tog evigheter innan jag orkade förflytta mig från sängen till soffan och den vägen är inte speciellt lång :-). Låg sedan i soffan hela dagen och när jag kände att jag inte klarade mig utan mat längre ringde jag mamma som fick köra mig ner till stan. Det blev falafel med mos och strips från Grillhouse ( Amis), sjukt gott och väldigt välbehövligt :-) Sedan var det soffan resten av kvällen förutom en liten liten stund då jag orkade gå upp till Jätten och köpa frukostmat :-). Somnade väldigt gott i sängen sedan... Måndag: Första dagen ihop med eleverna på jobbet efter sommarlovet, sjukt mysigt att träffa alla eleverna igen! Bra att bli påminnd om varför man valde läraryrket ibland :-) Har verkligen varit en toppendag på jobbet och planeringen för dagen var grymt bra tycker jag! Tack Lisa och Helena för ett gött samarbete första dagen! Kvällen har bestått av lite planering av svenskan, promenad med kusin vitamin 1 och sedan mys med kusin vitamin 1&2. Man har mer tid än man tror på kvällarna efter jobbet. Mer häng och mys på vardagarna åt folket! Kommentar på gårdagens inlägg: Hade visst inte träffat killen i mer än 20 dagar när jag räknade efter idag, ja ibland känns det som man känt någon längre tid än vad man egentligen gjort... Ja ja en parantes bara så där, rätt ska ju va rätt liksom ;-) Nu dags att sova! Kärlek till alla er där ute!!

Min sladd till datorn har gått sönder så jag kan inte ladda min dator för tillfället. Eftersom jag inte kan ladda den är det slut på batteriet sedan ett tag tillbaka. Jag bloggar därför från min mobil och det är lite mer meck med det, så därför har jag inte pallat att uppdatera bloggen så mycket som jag hade velat. Någon som har en extra sladd till en mac som den inte behöver kanske?? :-) I fredags tog vi ett sista farväl av morfar i Götalundens kyrka. Det var en väldigt fin begravning, men väldigt sorgligt såklart. Jobbigast var när man kom in i kyrkan och såg kistan. Tanken på att morfar låg där i var jättejobbigt. Även fast jag har gråtit en hel del och att vi tagit avsked i kyrkan känns det fortfarande helt overkligt, att det inte har hänt på något vis. Men det tar kanske ett bra tag innan det verkligen sjunker in... Vila i frid kära morfar, jag älskar dig!! Jag brukar ju skriva om det mesta när jag bloggar, ett stort ämne att skriva om är ju kärlek och jakten på den perfekta mannen, haha Som jag dock börjar tvivla på om han finns... Jag började dejta en ny kille för ca en månad sedan tror jag, har inte riktigt koll. Jag har undvikit att skriva något om det, för det kändes som om det kanske kunde föra otur med sig eller nåt, haha. Men nu spelade det ju inte så stor roll för det sket sig ändå, inget ovanligt när det kommer till mig. Antingen är jag intresserad och då är inte de intresserade tillbaka och vise versa... Denna kille från Uddevalla (ja jag tänkte att jag får börja röra mig utanför stadsgränserna lite, haha) verkade verkligen toppen i början, ja jag tror att det braiga höll i sig typ en vecka sedan började det med obesvarade SMS och uteblivna lovade samtal och så vidare, ORKA liksom!! Pratade om det för en gångs skull, jag är ju så jäkla feg när det gäller att ta upp sådana där saker, men denna gången tog jag mig i kragen och tog upp det som jag funderade över. Kanske inte helt rakt på sak, men typ :). Vi beslutade iaf att vi ville fortsätta träffas, detta var i måndags... I tisdags sågs vi och hade det väldigt mysigt, ja enligt mig i alla fall. Onsdag och torsdag fina SMS och på fredagen blev jag dumpad, samma dag som begravningen, fin tajming :-S. Jag fattade ingenting och de vanliga ursäkterna som: jag har så mycket på jobbet för tillfället och vi träffades kanske vid fel tidpunkt... Dessa "ursäkter" har man aldrig hört förut. Säg ist att du inte är tillräckligt intresserad, jag är tillräckligt gammal och har varit med ett tag för att fatta att det är det, det betyder :). Men jag är inte så deppig för det här ändå, visst lite trist för jag hade kunnat tänka mig att träffas lite till för att lära känna, men det var bra att det tog slut såhär tidigt innan man hunnit fästa sig liksom. Det var trevligt så länge det varade helt enkelt... När det nu gått några dagar så känner jag väl att det kanske inte var helt rätt för mig heller, det var trevligt att ha någon liksom, någon som brydde sig, i alla fall ett litet litet tag... Närhet är jäkligt viktigt för mig och det var jag och är fortfarande ganska döfödd på... Men men life goes on som det så fint heter :-) Nu blir det att kramas med kudden så jag orkar upp i morgon. Vill ju vara pigg första dagen ihop med alla eleverna :) Uppdatering från resten av helgen kommer i nästa inlägg :) Sweet Dreams!

Ibland så dyker lite ohälsosamma tankar upp i mitt huvud, tankar som får mig att må dåligt. Idag är en sådan dag då det har gjort det, de smög sig på nu på kvällskvisten. Jag vill inte ha dem och jag får dåligt samvete för att jag får dem. Jag har en person i min närhet som jag tycker mycket om och som jag skulle ställa upp för till 110% no matter what. Denna personen finns för det mesta där för mig med... Saken hör till den att jag inte riktigt litar på personen i alla situationer vilket för mig blir väldigt jobbigt och jag får dåligt samvete för att jag känner så. Men det hela har att göra med hur personen uttrycker sig ibland och vad den har sagt innan. Personen ifråga har stort behov av bekräftelse och gör det mesta för att få det och det kan då gå ut över andra. Men genom att tänka såhär om den här personen gör ju i förlängningen att jag inte litar på personer runt den här personen heller. Det blir en ond cirkel liksom. Jag befinner mig i en liten osäker situation för tillfället och det gör väl att dessa ohälsosamma tankarna blir värre liksom. Jag vill kunna lita på och känna mig lugn och jag borde verkligen göra det. För om något av det jag tänker skulle hända så har jag nog inget förtroende för mänskligheten what so ever. Så nu borde jag bara ta och tänka positivt och att en person som står mig så nära aldrig skulle såra mig på det sättet. Bort bort bort med alla hjärnspöken helt enkelt!!!

En liten kort sammanfattning av helgen:

Klockan halv nio i morse kom Carro och lämnade av lilla Ronja, jag skulle vara hundvakt eftersom Carro jobbar. Lite småsliten efter nattens hostande (ja jag har hostat ett bra tag nu, speciellt på nätterna, borde kanske gå och kolla upp...) la jag mig med mitt goa täcke och Ronja i soffan och satte på nästa avsnitt av True Blood. Kollade på två avsnitt innan det var dags att ta en promenad med Ronja. Gick till mamma och tog en kaffe samtidigt som Ronja fick leka av sig lite med min lillasyster som tyckte att det var väldigt trevligt med en liten gyyylllig hund på besök. När jag gick ifrån mamma hade vädret blivit lite bättre och det kändes inte riktigt rätt att gå in och lägga sig i soffan igen, men jag kunde inte slita mig :-) Så det blev ytterligare några avsnitt innan det var dags att åka ner på stan, möta upp Carro och lämna tillbaka Ronja. Så man kan väl säga att jag blev hooked ganska så snabbt, haha. Väldigt mysigt att ha en liten hund här i alla fall, jag hoppas att det blir fler gånger, mys med sällskap liksom :-)

Var på 10 års kalas idag, min kusin Josefine fyllde år. Hon hade förberett en låt som hon framförde för oss gäster. Det var låten The Climb med Miley Cyrus, Josefine är helt såld på Hannah Montana för tillfället. Ja i alla fall så var hon grymt duktig och det var andra gången jag hörde den här låten typ. Första gången var i våras när en av Nya Skolans elever framförde den på majprojektet, även då ställde sig håren på armarna upp :-) Men det hon sjunger om i låten är väl lite som känslan är just nu...

 

I can almost see it.
That dream I'm dreaming, but
There's a voice inside my head saying
You'll never reach it
Every step I'm takin'
Every move I make
Feels lost with no direction,
My faith is shakin'
But I gotta keep tryin'
Gotta keep my head held high

There's always gonna be another mountain
I'm always gonna wanna make it move
Always gonna be an uphill battle
Sometimes I'm gonna have to lose
Ain't about how fast I get there
Ain't about what's waitin' on the other side
It's the climb

The struggles I'm facing
The chances I'm taking
Sometimes might knock me down, but
No I'm not breaking
I may not know it, but
These are the moments that
I'm gonna remember most
I've just gotta keep goin', and
I gotta be strong
Just keep pushing on, but

There's always gonna be another mountain
I'm always gonna wanna make it move
Always gonna be an uphill battle
Sometimes I'm gonna have to lose
Ain't about how fast I get there
Ain't about what's waitin' on the other side
It's the climb

There's always gonna be another mountain
I'm always gonna wanna make it move
Always gonna be an uphill battle
Sometimes I'm gonna have to lose
Ain't about how fast I get there
Ain't about what's waitin' on the other side
It's the climb

Keep on movin'
Keep climbin'
Keep faith baby
It's all about, it's all about
The climb
Keep the faith, keep your faith, woah

Började kolla på True Blood någon gång förra sommaren, men det blev bara ett par avsnitt då, tappade liksom sugen av någon anledning :-). Men efter att ha kollat på en annan as kass vampyrfilm härom vecka, blev jag peppad av att se något bra med vampyrer. Eller alla snackar ju om True Blood och att det är så bra och det jag sett var liksom helt ok. Så när jag var lite uttråkad häromdagen tog jag och beställde första boxen, och den damp ner i min brevlåda igår! Kollade på de två första avsnitten idag, kom faktiskt inte ihåg så mycket av dem, så det var som om att kolla på nytt. Två helt ok avsnitt, men jag hoppas att de blir något bättre och som sagt vad jag har hört av andra så förväntar jag mig en hel del av denna serie, haha.

Ligger ute i Carros stuga, hon och Bosse är nere för att ta upp båten för i år. Ett tecken på att sommaren börjar gå mot sitt slut och hösten är på väg... Trots att solen kikar fram lite då och då, så känner man liksom på vinden att hösten snart är här. Igår när vi skulle lägga oss kändes natten där utanför höstlik och lite skrämmande, gillar ju inte riktigt mörkret...

Precis som förra sommaren har denna sommaren varit väldigt märklig. Jag tycker nästan att det känns som om man inte varit ledig någonting, trots att jag nästan haft lov i 8 veckor, nästan dubbelt så mycket som vissa andra. Förra sommaren gick jag igenom saker jag aldrig trodde att jag skulle behöva uppleva, en sorg som gör sig påmind lite då och då. Denna sommaren gick min morfar bort, något som man visste skulle hända någon gång, men inte så snart. Jag har nog inte fattat riktigt ännu att han är borta heller, det kanske går upp för mig mer efter begravningen...

Jag är väldigt glad att jag åkte till Sardinien med Johanna i slutet av juni, annars hade det nog inte känts som om jag hade gjort någonting i sommar, fast det har jag juh gjort. Men inga större grejer direkt utan mer mindre utflykter och en hel del västkusthäng. Så mycket som jag har hängt på kusten denna sommar var det längesedan jag gjorde. Det jag har missat denna sommaren är Västervik, men jag kände att liksom inte var läge att åka dit i år, för mycket jobbiga minnen från förra sommaren helt enkelt... Men det som inte dödar, härdar heter det ju och mycket känns väldigt mycket bättre :-)

Detta är sista semesterveckan och jag hoppas på att kunna njuta av den till fullo. Jag och Carro ska försöka styra upp en liten utflykt när hon kommer tillbaka med båten. Kanske blir det en tripp till Orust. För morgondagen har jag ingen plan ännu, kanske blir det något ihop med kusin vitamin som är ledig. På torsdag kväll beger jag mig till Göteborg eftersom jag ska infinna mig på Way Out West området 08.00 på fredags morgonen. Ska bli väldigt spännande att se hur det är att arbeta som artistvärd. Ni som ska till festivalen får gärna höra av er så kanske vi kan mötas upp och hänga lite! :-)

Här kommer ytterligare en låt med en artist som jag hoppas kunna få se och lyssna på, på årets festival:

I går när jag vägde in mig efter en veckas träning och "GI-light" kost visade vågen 1,4 kilo minus!! Snacka om att jag blev överlycklig och självklart peppad till tusen att fortsätta på samma sätt såklart! :-) Hur kul som helst faktiskt! :-) Någon som har några schyssta GI recept att dela med sig av, så är jag idel öra :-)

Puss och Kram på er!

En kombination av att gå ut och sova borta har aldrig riktigt funkat för mig. När jag har varit ute på krogen så vill jag bara hem till min egen säng. Efter en hel natt ute är det inget som går upp mot att vakna upp i sin egna säng i sina helt egna lakarn. I natt blev det inte så... Eftersom jag tränar och står i hade jag ju lovat mig själv att inte dricka på ett tag, eller ett glas rose eller två kanske jag kunde unna mig men inte mer. Men igår när Angelica frågade mig om jag inte kunde festa lite med henne var jag inte speciellt svårövertalad :-) Men jag vill tillägga att jag även var ute både torsdag (Hamnen 4-Smögen) och fredag (Kullgrens-U-A) helt nykter. Drack mineralvatten båda dagarna :-). Men igår kunde jag alltså inte stå emot, japp en liten släng dålig karaktär där. Fast det var ändå rätt lugnt men inte tillräckligt lugnt för att köra bil hem. Det gjorde jag både i torsdags och fredags, otroligt skönt! Så i natt har jag sovit på soffan hos Angelicas pojkvän, som bor i Uddevalla. En inte allt för skön soffa, men en sovplats liksom :-) Men efter dålig sömn och en allergi från hunden (Angelicas lilla Enzo) som angripit mina ögon, ja allergin alltså inte hunden ;-) så kände jag att det var dags att dra hem. Nu åkte jag ju med Angelica hit igår så min bil är hemma. Detta innebär att jag sitter och väntar på bussen, just precis nu. På en buss som ska ta mig hem till Trollis och sedan får apostlahästarna ta mig från stationen hem till mitt hem och min egna underbara säng! Hade dock en sjukt rolig och trevlig kväll igår, Uddevalla är väldigt mycket bättre att gå ut i än Trollhättan just nu. Bättre musik, skönare ställe och trevligare människor, check på den! :-) Så det får väl vara värt dålig sömn, röda och kliiga ögon och lite bristande karaktär gällande alkoholen :-) Summa summarum: Borta är bra, men hemma är bäst, i alla fall när det gäller att sova ;-) Ja eftersom jag sitter och skriver inlägget på min iPhone så pallar jag inte riktigt att läsa igenom hela inlägget, men jag hoppas att det inte är allt för rörigt :-) Nu over and out för nu går bussen och jag måste hålla ögonen på vägen för att inte bli åksjuk :-)